Ljudlandskap

Järnmalmstågets inbromsning i Narvik

Upp till 68 vagnar lastade med järnmalm som ska bromsas in i nedförsbacke. Varje vagn är försedd med bromsmekanism och det tunga gnisslande ljudet kan höras över stora delar av staden, på vissa ställen dominant och på andra som en atmosfärsskapande krydda. Ljudet utgör en kraftfull berättelse om tåg, järn, industri, och regionens hjärta. Målet för tåget är Narviks stora hamnanläggningenfrån vilken malmen ska skeppas ut.

 

 

   

  

Järnmalmsgruvan i Kirunavaara

Hur låter järnmalmsgruvan i Kirunavaara?
Under berget i Kiruna döljer sig en hel stad. Här finns 40 mil körbar väg, vindlande gångar, museum, restaurang, bio och ett kafé. Ljudinspelningen är från ca 500 meter under toppnivån.

 

 

 

 

  

 

Trafikbrus vid Slussen

Trafikbrus i närheten av Slussen, Stockholm.
Förutom en hög decibelnivå också en något dissonant tonkaraktär, som är en av de fysiska egenskaperna som utmärker trafikbrus från bilar i högre hastigheter, jämfört med naturligt förekommande brus som lövprassel och många vattenljud. En annan egenskap är avsaknaden av harmonisk rytm och variation.

 

 

 

 

 

Lekplats, Kungsgatan, Malmö

Dokumentation av en lekplats – en sonotop.

Ett brett, grönt promenadstråk dominerar det breda rummet som Kungsgatan i Malmö utgör. Kungsgatan utgör ett exempel på hur bredare genomfartsvägar skulle kunna komma att se ut om man väljer att nedprioritera trafiken i framtidens städer. En grönare stad ger många fördelar – också akustiskt, eftersom de lokala och, för platsen, relevanta ljuden kommer fram bättre.

 

 

 

 

Gamla stans gränder

 

Reflektion och resonans i smala gränder förstärker lokala ljud, samtidigt som tex. omgivande trafik utestängs.  Gränderna klingar också olika beroende på utformning.