Referensljud

Järnmalmstågets inbromsning i Narvik

Upp till 68 vagnar lastade med järnmalm som ska bromsas in i nedförsbacke. Varje vagn är försedd med bromsmekanism och det tunga gnisslande ljudet kan höras över stora delar av staden, på vissa ställen dominant och på andra som en atmosfärsskapande krydda. Ljudet utgör en kraftfull berättelse om tåg, järn, industri, och regionens hjärta. Målet för tåget är Narviks stora hamnanläggningenfrån vilken malmen ska skeppas ut.

 

 

   

  

Maskering av E10 i Abisko

I klippet passerar två bilar, men ljudet från forsen maskerar dem nästan fullständigt.

 

 

 

 

  

 

 

 

Järnmalmsgruvan i Kirunavaara

Hur låter järnmalmsgruvan i Kirunavaara?
Under berget i Kiruna döljer sig en hel stad. Här finns 40 mil körbar väg, vindlande gångar, museum, restaurang, bio och ett kafé. Ljudinspelningen är från ca 500 meter under toppnivån.

 

 

 

 

  

 

Ljudjämförelse trafiklösningar

 

Jämförelse hur billjudet förändras för två olika trafiklösningar på Adolf Hedins väg i Kiruna. I det fallet där utförandet tillät en högre hastighet blev ljudet inte bara högre, utan fick dessutom en mer dissonant karaktär och påkallade uppmärksamhet eftersom ljudet förflyttade sig snabbare.

 

 

 

 

 

Trafikbrus vid Slussen

 

Trafikbrus i närheten av Slussen, Stockholm.
Förutom en hög decibelnivå också en något dissonant tonkaraktär, som är en av de fysiska egenskaperna som utmärker trafikbrus från bilar i högre hastigheter, jämfört med naturligt förekommande brus som lövprassel och många vattenljud. En annan egenskap är avsaknaden av harmonisk rytm och variation.

 

 

 

 

 

Ek och Tall

 

Ek och Tall. Inspelat i Hågadalen, Uppsala.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lekplats, Kungsgatan, Malmö

 

Dokumentation av en lekplats - en sonotop.

Ett brett, grönt promenadstråk dominerar det breda rummet som Kungsgatan i Malmö utgör. Kungsgatan utgör ett exempel på hur bredare genomfartsvägar skulle kunna komma att se ut om man väljer att nedprioritera trafiken i framtidens städer. En grönare stad ger många fördelar - också akustiskt, eftersom de lokala och, för platsen, relevanta ljuden kommer fram bättre.

 

 

 

 

Gång- och cykeltunnel

 

Tunnelns reflektioner resonerar och skapar en stark förstärkning och tydlig, nästan musikalisk ton när cyklarna passerar. Ljudets svar ger en kontakt och interaktion med arkitekturen - ofta kan man höra hur barn och andra provar akustiken med olika utrop. Hur låter betong?

 

 

 

 

 

 

Gamla stans gränder



 

Reflektion och resonans i smala gränder förstärker lokala ljud, samtidigt som tex. omgivande trafik utestängs.  Gränderna klingar också olika beroende på utformning.

Gavleån

 

Ljud är mer än bara nivåer. Gavleåns höga brus dränker ut ljud från övergående väg helt och hållet, men nivåerna tycks ändå inte vara påträngande.

 

 

 

 

 

 

 

Södervärns busstation, Malmö

 

 

Maskering/Ljudrefug vid

Södervärns busstation, Malmö

En rum av vattenljud skapar variation på den trafikintensiva platsen och flyttar fokus.

 

Gatukontoret, Malmö stad

 

  

 

Kross 4-8

 

Hur låter Kross i storleken 4-8?

 

 

 

 

Inspelat av Per Hedfors i Krusenberg som del i avhandlingen Site Soundscapes - Landscape architecture in the light of sound 

 

 

Makadam 0-20

 

Hur låter makadam i storleken 0-20?

 

 

 

 

Inspelat av Per Hedfors i Krusenberg som del i avhandlingen Site Soundscapes - Landscape architecture in the light of sound 

 

 

Ärtsingel 8-12

 

Hur låter ärtsingel i storleken 8-12?

 

 

 

 

Inspelat av Per Hedfors på borggården i Venngarn som del i avhandlingen Site Soundscapes - Landscape architecture in the light of sound 

 

Maskering av motorväg

Enklare simulering av hur ett vägnära område kan upplevas, beroende på bullervallens och vegetationens utformning. Exakt samma trafikljud har använts i två olika scenarios. Särskilt asp och andra popplar i vindutsatta lägen ger en stark maskerande effekt.

Visuella aspekter är också viktiga. En bullervall som är totalt spikrak väcker associationer till vägen och den stora och hastiga skala som råder där. En organisk och mänsklig skala i formen ger en naturlighet som gör att det blir lättare att acceptera maskeringen.

 

  

Gräs

 

Absorption och reflektion

 

Dokumentation av bland annat en central torgyta med och utan snö. Trafikintensiteten var liknande vid båda tillfällena.

Snö absorberar ljud, liksom exempelvis organisk jord och torv. En grönare stad ger därför ett lägre bakgrundsbrus och skapar förutsättningar för en mer relevant ljudmiljö där helt nya ljud får möjlighet att komma fram.

 

 

 

 

Asp och Björk

 

Asp och Björk. Inspelat i Stadsskogen, Uppsala.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bokhäck

 

Bokhäck i vinterskrud. Inspelat i Solbacken, Malmö.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Havet

 

Havet. Inspelning från Danmarks västkust.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vattenvägg



 

Vattnet faller direkt mot ett hårt material, och det relativt högfrekventa ljudet som skapas berättar mycket om mötet. Ljudet reflekteras och förstärks mot väggen, vilket gör att det färgas ytterligare en gång av materialet.

 

 

 

Solbjerg Plads, Köpenhamn

 

 

Uppfattar nyanser

bollar-190

Vi kan uppfatta mycket små nyanser och sedan förknippa dessa med olika variationer i miljön runt omkring oss. Ett barrträd susar annorlunda än ett lövträd, och en hetsig vårbäck fylld med smältvatten porlar inte på samma sätt som under lugnare förhållanden. En grusad gång låter inte som en stenlagd motsvarighet. Ljuden förmedlar känsloladdad information som kan bidra till att bygga upp atmosfären och sätta tonen hos en plats.